Är jag en Stalker…

… eller bara någon som inspireras av andra och får energi utan att omgivningen märker det? Absolut – definitivt. Ofta utför jag mina uppgifter själv. Tränar själv, hittar konsultkunder själv, hittar PT-kunder själv, hittar (oftast) motivation själv och lever själv. Detta är absolut inget gnäll, snarare ett konstaterande. Ibland kan det vara lite si och så med disciplinen och då jobbar jag som en Stalker undercover.

Vad kan nu detta betyda. Jo, till exempel om jag använder löpbandet eller motionscykeln, brukar jag se till att använda redskapet längre än de som som är bredvid mig. Är det någon i min omgivning som kommer igång med träning och kost så motiverar det mig att bli minst lika bra. Sällan eller aldrig vet de ”stalkade” personerna om detta, men tack för att Ni finns!

Vansinnigt och oförtjänt mycket publicitet om helgens händelser. Tig ihjäl dem.

Det är nästa så att det inte blev något inlägg, för det är mycket av det mesta. Både utförande/utbildning och PT, men så vill jag ha det. I veckan börjar bland annat en säljutbildning inklusive SPQ Gold för att bättre kunna utbilda.

I helgen var det desto bättre på Liseberg. Såg Ghost med en kund och dessutom träffade vi mycket trevliga människor från Ghosts hemstad Linköping. Tur att Liseberg stängde ganska tidigt, annars hade vi förmodligen suttit kvar där ännu.

Vad gör polisens presstalesman när det inte händer något?

Ärligt talat. inte trodde jag att jag skulle få flashbacks från mitten på 80-talet när, i mina öron U2 lät som U2, men så blev det. Inläggets dänga – U2 – You´re the best thing about me:

Fem egna PT-kunder á tio timmar stycken såldes i september. Plus några ärvda som haft timmar kvar sedan innan. Bra start om Ni frågar mig. Förmodligen trillar det in en och annan ny klient i oktober också. Både i fallet konsult och PT ska det sålda utföras så det gäller att gapa i en schysst takt. Är du sugen – löser jag detta såklart.

Det blir en shortstory i detta inlägg också. Se längst ned!

Serien How to get away with murder är lätt att sträckse. Snart är tredje säsongen klar. Check!

På söndag blir Sjöbaren igen. Nu i Haga. Skaldjur är bara bäst!

Känns bra både ur företags- och fotbollssynvinkel att vara partner till BK Häcken. Självklart skulle resultaten göra att det känns ännu bättre.

Fotboll! Gulsvart! Kan syftas på Häcken, men denna gång är det Borussia Dortmund. Nästa helg är det dags igen för ett besök och se fotboll och den gula väggen. Tillsammans med ett antal innesäljare som jag tränat under våren/sommaren och där vi knyter ihop utvecklingen under en helg där vi kryddar med fotboll. Såklart att jag ser fram emot!

I veckan blev det en visit till Stockholm. Dock var det 15 minuter långa mötet något som borde kunnat gjorts över Skype eller liknande. Vissa myndigheter är inte riktigt med i den digitala matchen.

Fick till ett annat möte där jag träffade en konsultkollega med fokus på PR och ledarskap. Mycket gemensamt, men hockey, nej inte ens nära…..

Tre saker som gläder:

  • Lite bättre med kosten
  • Uppstarten av säljträningen i Jönköping
  • U2 – nya låten. Musik gläder mig alltid – men det vet ni vid säkert nu!

Gör en fin dag!

// Mats

Ur Leif GW Perssons Kan man dö två gånger?

Jag står och tittar på dig där du ligger på den blanka och speglande bår i rostfritt stål. Utlämnad, naken och inga spår av äldre skador som uppkommit genom sjukdom, missbruk, olyckshändelser eller våld. Det enda jag ser som är onormalt är styngen med den svarta kirurgtråd som de sytt ihop dig med efter obduktionen.

Du ligger där enkom av anledningen att någon högre makt bestämt att det var dags för dig att fara vidare till nästa livsvåning i höghuset som symboliserar de sju stadier i det som ska göra det totala livet. Här du får vara olika gestalter på olika livsvåningar för att i den sjunde våningen, paradiset eller sjunde himlen den slarvigt kallas. Vid den här porten får du göra valet med erfarenheten från de sex tidigare våningarna. Ska du våga prova kombinationen av de tidigare våningar eller väljer du ett av de tidigare liven?

Snart kommer vi att ha ännu bättre bilder på honom. Varför tänker jag ”honom” hela tiden. Kanske på grund av det kortklippta bruna håret eller de extremt välpumpade armarna? Synliga blodådror är inget man bara snyter ur näsan, snarare hård träning och noga reglerad kost är ett måste. Till och med användandet av otillåtna medel skulle kunna vara ett måste. Måste tänka henne, henne, henne upprepar jag för mig själv. Det kommer att bli extremt pinsamt om jag skulle säga fel inför dina släktingar som kommer hit alldeles strax för att bekräfta att du är just du.

Du var verkligen inte lätt att hitta. Jag och mina kollegor hade lagt båda dagar, kvällar och ibland nätter för att hitta dig. Inte bara letandet i sig att hade tagit tid utan alla samtal från dina nära och kära som ville veta hur det gick för oss. Hade vi hittat dig, hade vi några ledtrådar, hade vi pratade med de eller de? Frågorna från de dina var många och lika. Allt bottnade i ett enda stort svart och bomullslikt moln av oro. Då och då lyste en eller annan strimma hopp igenom, men täcktes snabbt upp igen av molnet.

En dag fick jag ett tips via journalisten som var mest engagerad och inte släppte ditt försvinnande trots att det kom nya händelser som förmörkade i ditt försvinnande i mediebruset som uppstått med Interneteran. Hon, det var också en hon, berättade om en ö en bit ut från kusten där du i din barndom tillbringade somrarna.

Jag vet vad det ligger sa jag till min kollega och förklarade vägen. Kollegan höll inte med utan förklarade att jag menade en annan ö som var mycket lik den som vi fått tipset om. Vi bordade den välutrustade polisbåten och så vi åkte dit, jag fick ta ut mina landmärken och med hjälp av ekolodet var det ju enkelt nog att se att han hade rätt och jag hade haft fel.

Att göra en pudel till en poliskollega utan att det kommer att kosta mycket i form av glåpord och kamratliga trakasserier finns inte i vår kår. Hans breda leende, med de vita tänderna sa allt. Detta skulle jag komma att få äta upp både på längden och tvären.

Vi kom fram till ön och utav tre personer inkluderat mig hade två rätt. Journalistens tips ledde oss till dig och den lilla hydda som du hade byggt upp redan som tonåring. Mycket energiskt hade du släpat och slitit för att få dit brädor som var behandlade att tåla hårt väder. Du hade sågat och spikat får att det skulle bli stabilt och att det skulle bli den tillflyktsplats som du då och då behövde. Här fanns det fortfarande kvar konserver med tonfisk, kyckling, potatis och det mesta i grönsaksväg. Det har alltid varit viktigt för dig att äta rätt.

Den numera rostiga skivstången med de många vikterna fanns där och bänken och ställningen för bänkpress fanns där också. Bänken med sitt röda och spruckna nylontyg där det här stack ut skumgummi hade du också gjort plats för. Var det något annat i ditt liv som var viktigt förutom mat var det träning. Det var här du hade byggt din kropp i slutet av livet och putsat till det sista för att få fram konturerna och ådrorna. Det var här vi hittade dig i din sista repetition bänkpress, där du inte hade orkat med vikten och kanske också livet. Där du hade gett upp och låtit stången rulla ned från din breda och vältränade bringa ned över halsen och stannat vid din haka. Där hade också denna delen av ditt liv stannat upp för gott.

Gör nu ett bra liv i nästa våning. Man kan och dör bevisligen fler än två gånger.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s